Darin gör kortfilmer om det hon ser och upplever

Jag och Darin fick kontakt i gruppen Träna Svenska. Vi har chattat lite då och då. Jag fick reda på att hon gör film och blev nyfiken. Darin har en sida på Vimeo som du kan titta på här:

https://vimeo.com/user68388153

Jag bad att få göra en intervju med Darin och vi chattade lite fram och tillbaka. Det här berättade hon:

– Berätta något om din bakgrund
I Syrien utbildade jag mig och tog en en bachelor inom bokföring.  Sen startade jag ett förlag. Jag gav ut några böcker men sen blev jag tvungen att flytta till Dubai.  Där jobbade jag på TV och Radio som ”continuity producer” (jag vet inte vad det kallas på svenska/Kalle).

Efter några år kom jag till Sverige. Här började jag med dokumentärfilmer. Sen reste jag till Libanon och jobbade med olika filmprojekt. Bland annat följde vi ett libanesiskt lag som tävlade i fiske. Det var många olika saker. Jag assisterade och lärde mig hantverket.

Jag är inte professionell skulle jag säga utan jag lär mig fortfarande. Under allt detta försökte jag även lära mig, cello, flöjt, buzuk och nu luta. Det är ett magiskt instrument!

När jag kom tillbaka till Sverige insåg jag att jag måste hitta en försörjning. Jag bestämde mig för att fortsätta studera på universitetet. Jag studerar musikvetenskap nu.

– Hur kom du in på film
Det var när en filmregissör som heter Christian Abboud ville göra en dokumentär om mig. Då blev jag kär i hur terapeutiskt det var för mig framför kameran och hur vi kunde göra smärtan till en konstform bakom kameran. Jag var delaktig i skapandet, i alla aspekter av filmens framväxt, och vi blev kära i varandra, jag och regissören!

Mitt intresse för film utvecklades, även efter att vi separerade. Vi har fortfarande ett kreativt förhållande och har gjort massor av filmer tillsammans

– Berätta lite mer om varför film är speciellt för dig.
Jag gör dokumentärfilmer eftersom jag alltid har haft dessa röster och bilder i mitt huvud. Jag ritade och målade lite, jag lärde mig att spela olika instrument lite, men jag var inte nöjd, förrän jag upptäckte filmen. Där fann jag mig själv och kunde släppa ut min kreativitet genom den.

I mina filmer försöker jag skildra det jag ser och upplever. De är inte typiska informativa filmer utan de berättar historien om någonting … ett hus, ett moln, en bänk, en skugga, en person. Denna förmåga att förvandla känslor, smärta, stillhet eller rörelse till en konstform, ren och verklig, är av någon anledning magisk!

Livet blev för verkligt för mig, när jag blev vuxen, men när jag sätter ett kameraobjektiv mellan mig och verkligheten blir det drömlikt igen, precis som när jag var barn. Det är som att titta genom ett färgstarkt, genomskinligt chokladomslag, som kan förvandla monster till husdjur!

– Berätta något om dina filmprojekt

Jag är nöjd med tre filmprojekt: Re-fractions, eftersom det tolkar mina inre röster och mitt livs brutna verklighet. Souvenirer, för att de filmerna berättar om människors mest smärtsamma berättelser från när de var unga och hur allt kommer till fred när de blev äldre. Trapped in the Wild, eftersom det handlar om människor som bor i marginalen, och ingen uppmärksammar deras existens.

– Vad händer just nu?

Filmen Refractions kommer att visas på Uppsala Internationell Kortfilmsfestival. Vi är en del av programmet Film från Uppland. Festivalen hålls mellan 21 och 27 oktober.

***

Tack till Darin som ville svara på mina frågor. Jag kan verkligen rekommendera att du går in på hennes Vimeo och tittar på några kortfilmer. Serien Souvenirer till exempel är väldigt berörande. Du kan också gå in på hemsidan för Uppsala Internationella Kortfilmsfestival. Det nya programmet släpps snart.