Nu ska jag… | Att sätta tiden först i meningen. | Svensk ordföljd
Kolla på de här meningarna:
– Jag ska äta nu.
– Nu ska jag äta.
– Nu jag ska äta* (fel ordföljd)
Användning
Vad är skillnaden mellan (1) ”jag ska äta nu” och (2) ”nu ska jag äta”. Rent grammatiskt är skillnaden att (1) börjar med subjekt och (2) börjar med tidsadverbialet nu. Men vad är poängen? Varför gör man så?
Det finns ett vanligt sätt att använda tiden först i vardagen. Du vill visa att ”nu ska jag göra något annat”. Eller ”nu börjar en ny händelse eller aktivitet”. Du betonar att det händer något nytt nu.
Här kommer några vardagliga exempel du kan memorera:
- Nu ska jag äta.
- Nu ska jag dricka kaffe.
- Nu ska jag gå hem.
- Nu ska jag diska.
- Nu ska jag gå och lägga mig.
- Nu ska jag studera.
- Nu ska jag ta en cigg (=cigarett).
Grammatik
Många som lär sig svenska förstår det här. Många använder tiden först i meningar. Men många har problem med ordföljden och säger till exempel ”nu jag ska äta”* eller ”nu jag ska gå hem”*. Är det ett problem? Jag tycker det. Jag störs mer av det felet än många andra fel. Jag tror det är så för många med svenska som modersmål. Meningen tappar sitt flyt. Den låter knölig och osmidig. Det låter inte snyggt helt enkelt. Så mitt tips är att du tränar mycket på det här.
Ett språks unika skönhet (svårare svenska)
Här kommer två argument för varför du ska lära dig rätt ordföljd.
- fåfänga – imponera på din lärare och dina svenska kompisar genom att prata helt rätt. Du kan känna dig stolt och kaxig för att du klarar en sak som många tycker är svårt.
- kärlek – alltså av kärlek till det som är speciellt för svenska. Jag tror inte det är många språk som har den här ordföljden. Några germanska, men till exempel inte engelska. Istället för att tänka att svenska är jobbigt och har konstiga regler kan du tänka att det är en vacker egenhet (= en speciell sak) hos svenska språket. Svenska hjärnor är av någon anledning programmerade med en grammatik som väldigt gärna vill sätta verbet på andra position i huvudsatser. Ta chansen att smaka på hur det känns att vara svensk genom att lära din hjärna samma svenska grammatik.
Vad tycker du själv? Är det viktigt för dig att undvika det här felet eller spelar det inte så stor roll?
Svenska med Kalle 
Det är viktigt för mig att inte göra det här misstaget. Jag håller helt med dig om att det är värt att undvika det här felet.
Det är många som använder ordet så om meningen inte börjar med subjektet. De säger t.ex. ”Idag SÅ vill jag plugga”. Jag förstår inte riktigt vad som är skillnaden mellan meningarna ”Idag vill jag plugga” och ”Idag så vill jag plugga”. Skulle du kunna förklara skillnaden? Rekommenderar du att man undviker användningen av ordet så på det här sättet om det inte finns någon skillnad?
-Masood A.
GillaGilla
Jag har inget bättre svar än att det är ett utfyllnadsord som gör meningen lite mjukare och följsammare i munnen. Jag tycker generellt att det är bra att använda informellt och vardagligt språk som modersmålstalare gör. Jag ser ingen anledning att undvika det. Men det kanske finns folk som tycker det låter slarvigt. Jag är osäker. Däremot skulle jag undvika det när jag skriver bortsett från chattsammanhang.
Om du lyssnar på mina videor där jag bara pratar hör du att jag pratar ganska ”slarvigt” själv med många ”liksom”, ”vad heter det”, ”så här” mm mm. För mig funkar det i de sammanhang jag rör mig i. Min fru skrattar åt mig ibland om jag använder tre liksom och några vad heter det i samma mening. Men jag tror jag skärper mig när jag behöver 🙂.
Hursomhelst tror jag många invandrare skulle vinna socialt på att prata mer ledigt och vardagligt. Gärna korrekt men inte formellt. Det är min personliga åsikt.
GillaGilla
Tack för förklaringen 🙂
-Masood A.
GillaGilla