Konst och tidsfördriv i Jönköping

Att skriva lite om konst över en IPA känns semestrigt 🙂. Texten är kanske lite svår. Fråga gärna om svåra ord.

Min fru hälsar på sin syster. Sonen leker med sin kusin. Jag tog chansen att driva runt lite i Jönköping.

Jag gick till länsmuseet. Först tittade jag på deras utställning om folkdräkter i Småland. Jag har själv ingen relation till svenska folkdräkter. Men de är fina. Jag har burit en lånad folkdräkt en gång. Jag dansade folkdans i ett danslag. Vi skulle ha en uppvisning för tyska turister i feskekörkan i Göteborg. Det var en lätt absurd upplevelse. Vi dansade polska. Turisterna åt räkor.

I alla fall. Jag gillade den här bilden på museet.

Sen var det dags för att kolla in utställningen På spaning – en vandring bland konsten på museet.

Det var en salig blandning (= en blandning av olika saker). Jag fastnade för några verk.

Texten lyder: ”Den inåtvända människan är anatomiskt nära släkt med oss andra. Dock bär hon inom sig en blå himmel”. Vacker formulering men kanske på gränsen till trivial. Jag gillade tekniken i verket desto mer. En materiell påminnelse om att människor är mångbottnade.

Verket heter I Högalidsparken. Till synes en vanlig promenad med hunden. Men landskapet och färgerna ger mig en kuslig känsla. Kvinnans kroppsspråk, hennes gest med händerna och blicken ger mig en känsla av att något hänt. Eller att kvinnan genomlever ett inre drama.

Den här heter Mormor och barn. Det som slog mig med den här bilden var personernas blickar. Barnet tittar med glädje på de blommor som finns framför henne. Mormodern tittar bort, ut ur tavlan. Barnet är i livet. Den gamla kvinnan är på väg till en annan plats. En är på väg in i livet. En är på väg att lämna livet. En vacker bild för barndom och ålderdom och hur generationer avlöser varandra.

Det här verket å andra sidan utstrålar livsglädje och skaparglädje. Runt om musikern arbetar människor eller promenerar med allvarliga ansiktsuttryck. Violinisten har skapat sin egen värld,en värld som ställer sig framför vardagens tristess.

Jag glömde anteckna alla konstnärernas namn. Om något verk intresserar dig särskilt är det bara att skriva till Jönköpings länsmuseum och fråga.