Olika sätt att äga lägenheter

Jag fick en intressant kommentar på facebook igår. Det finns två sätt att äga en lägenhet. Det ena är bostadsrätt som jag skrev om igår. Tydligen kan man också ha en ägandelägenhet.

Skillnaden är så här. Egentligen äger du inte lägenheten när du har en bostadsrätt. Det är en förening (en bostadsrättsförening) som äger lägenheten. Man äger rätt att använda lägenheten så länge man vill. Man kan också sälja sin bostadsrätt. I slarvigt tal i vardagen säger vi därför ofta att man äger sin lägenhet. Men det är alltså egentligen inte helt korrekt.

Om man har en ägandelägenhet så äger man faktiskt lägenheten och en del av de allmänna utrymmena också tror jag. Det här är inte lika vanligt men det förekommer tydligen.

Det du kan läsa mer om bostadsrätt och ägandelägenhet på wikipedia. Tack till Magdalena som uppmärksammade mig på skillnaden.

***

Jag funderade på begreppet social konstruktion igår. Här kommer ett ganska bra exempel. Begreppet eller kategorin barn tycker jag är en tydlig social konstruktion. I olika tider, samhällen och kulturer har begreppet definierats olika. I vilken ålder man slutar vara barn har varierat. Vilka saker som ett barn får och inte får göra varierar. Om du undersöker vad begreppet barn betyder kommer du hitta olika betydelser i olika tider och på olika platser. Betydelsen beror på sociala överenskommelser. Det måste inte vara medvetna överenskommelser men betydelsen hänger ihop med och påverkas av samhälleliga, politiska och historiska processer.

Jag fortsätter funder på bostäder, städer och social konstruktion idag. Kom gärna med din input.