Jag undrar om du är som jag. Jag brukar prata med folk inne i huvudet. Om jag läser en artikel eller bok känns det ofta som jag pratar med författaren. Att prata med sig själv eller någon annan i fantasin kan man kalla en inre dialog.
Ibland är det mer en fråga: ”jag undrar vad X tycker om det här?” Ibland hör jag eller ser personen framför mig som om personen faktiskt pratade till mig. Tänk på skribenter och författare du uppskattar. Vad häftigt det skulle vara att träffa dem på riktigt! Eller skulle det vara det? Vissa samtal kanske är bättre i fantasin(?)
På universitetet skrev jag ibland mejl till författare. Vi läste många texter av forskare och akademiker. Om jag hade en fråga eller tanke om en text mejlade jag ibland författaren. Ibland fick jag svar. Att en text har väckt tankar eller frågor tänker jag är den bästa komplimang en författare kan få. Testa att skriva till någon författare, journalist eller skribent som du uppskattar. Det värsta som kan hända är att du inte får svar.
Brukar du föra inre dialoger med andra människor?
Svenska med Kalle 
Jag har ofta sådana dialoger, exemplevis ett samtal som jag kommer att ha eller jag analyserar en konversation som jag har haft (kanske kunde jag säga ngt mer eller ngt annat)
GillaGillad av 1 person
Hej Kalle, intresant ämne, jag brukar ha indre dialoger när jag tänker berätta nogon/några intresant(a) saker, händelser till andra människor, vänner. Till exempel jag har läst en jätte bra bok eller tittat bra serie.
Tack att du delar olika tipsar hur man kan bli bättre on svenska språket. Jag hittade din youtube kanal några månader sedsn när jag försöka hitta tipsar hur man kan förbätra min svensk uttal.
Hälsninar Päivi
GillaGillad av 2 personer
Jag tänkte också på det hur det ofta är ett sätt att förbereda sig för att prata om något eller liknande 🙂
GillaGilla
Väldigt bra ord, ”älta”! Min man gör det ganska ofta, och jag försöker bli nån sorts psykolog till honom och hjälpa släppa av.
GillaGillad av 1 person
Haha. Hur funkar din terapeutiska insats då?
GillaGilla
Mestadels det går bra, jag är väldigt praktiskt och anpassbar till olika folk eller situationer, och denna förmågor hjälper mig att ge bra råd – tycker jag 🙂
GillaGillad av 1 person
Tur för din man 🙂
GillaGilla
Jag använder inre dialoger när jag vill skriva om någonting som har redan hänt. Till exempel när jag bråkar med någon kanske jag inte kan hitta den bästa ord i stunden – men efteråt jag har mer inspiration om vad kunde jag ha sagt.
GillaGillad av 1 person
Det låter konstruktivt. Jag sitter ibland och tänker på någon situation i efterhand och vad jag borde ha sagt men inte för att jag vill skriva något om det, bara för att jag inte kan låta bli. Det kallas också för att ÄLTA något.
GillaGilla
Hej Kalle! Ja, jag brukar att ha inre dialoger precis som du beskrev. Oftan är jag inte bra för att vänta. Om jag läser, ser, lyssnar något som jag gillar, då kontakta jag författaren, musik, konstnär, läraren direkt. Om jag tänker om Janine, från Australia, som var min engelska lärare i Folkuniversitet! Jag var så imponerad av hennes söta väg att lära oss då ville jag bli vän med henne. Idag är vi vänner och hon även var vår brollopsfotograf! Eller när jav var 16 år och skrev till författaren Gabriel i Brasilien, det var ett brev till hans huvudkaraktär i en av hans böcker – han svarade och vi blev bästa vänner. :)) Så fint att du delar med oss dina inre dialoger, Kalle. Kram.
GillaGillad av 1 person