Fredagsfilosofi

Jag jobbade på ABF Vux i ungefär 5 år. I tre år arbetade jag på sfi med alfabetisering och kortutbildade nybörjare. Vi hade lärare och assistenter som talade arabiska, kurdiska, somaliska, persiska och ibland andra språk. Under några år arbetade jag med en svensksomalisk kvinna som heter Shamso. Vi hade väldigt roligt tillsammans.

Shamso var en rolig tjej som alltid retades och skämtade. När jag började lära mig somaliska brukade hon skämta om mitt dåliga uttal och säga att hon inte tänkte hjälpa mig. På skoj förstås. Sedan hjälpte hon mig ändå. På fredagar var vi alltid jättetrötta och då brukade jag reta henne genom att säga en massa pretentiösa, existentialistiska och filosofiska saker som var helt överdrivna. Hon tyckte jag pratade konstigt och det blev ofta roligt. ”Jaha, då var det dags för fredagsfilosofi igen” brukade hon säga ungefär. Det var ett sätt att slappna av efter en intensiv vecka. (Det är tufft att arbeta med elever som inte är vana att studera och både försöker lära sig ett nytt språk och att läsa för första gången.

Idag är det fredag och jag funderar på hoppets paradoxala natur. Vi säger ofta att vi hoppas ….. om saker som vi inte har någon kontroll över. Vi hoppas att vi ska lösa klimatkrisen, att världen ska bli en bättre plats att leva i och vi hoppas att helgen ska bli bra. De två första sakerna har vi definitivt ingen kontroll över och vi kan knappast påverka vår helg speciellt mycket. Vi är alldeles för beroende av andra människor och omständigheter bortom vår kontroll. När det handlar om saker eller utmaningar som vi faktiskt kan påverka hoppas vi inte lika mycket. Jag behöver inte hoppas att jag ska lyckas städa mitt skrivbord, antingen gör jag det eller inte. Jag hoppas inte att jag ska betala räkningarna. Jag bara gör det för att jag måste och jag vet hur jag ska göra. För vissa är det en positiv sak att hoppas. Det ger en känsla av optimism och att saker kan bli bra. För andra är hoppet mer än bekräftelse på hur maktlösa vi människor är i den stora helheten. Då kanske man mer försöker acceptera hur lite vi kan påverka vad som händer och möta varje situation som den är. Vilken typ är du? Hur tror ni jag tänker? Där har ni lite fredagsfilosofi i alla fall. Det är halvt på allvar, halvt på skämt.

Det var längesen jag träffade Shamso. Det skulle vara kul att höra vad hon gör nuförtiden.
Har du någon speciell person du inte har sett på länge som skulle vara kul att träffa?

En kommentar på “Fredagsfilosofi

  1. Jag har accepterat att jag är ganska maktlös i livet. Jag skulle inte säga att jag är optimistisk, men jag försöker att fokusera på de positiva i livet.

    Under det senaste året har så mycket hänt. Pandemin var helt oväntade, men jag försöker att fokusera på de positiva förändringar som hänt mig. Jag tycker att det är bättre än hoppet. När man hoppas om saker så kan man bli besviken när de inte händer. Men om man blir introspektiv så kan man se allt som är bra i livet.

    Jag säger inte att man inte ska försöka att förbättra livet eller situationen, utan att man ska acceptera att det finns så mycket som vi inte har kontroll över.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s