Grammatik och förståelse

Många lärare och vissa elever säger:

– grammatik är inte viktigt
– tänk inte på grammatik när du pratar
– det viktiga är att våga prata

Jag tycker man glömmer bort en sak. Grammatik är lika viktigt för att du ska förstå andra. Du behöver till exempel förstå om

• en mening är ett påstående eller en fråga
• vad som är subjekt och objekt i meningen
• vilken tid meningen talar – nutid, dåtid eller framtid
• du behöver plats, riktning och tidpunkt
• om meningen är negativ eller på något annat sätt ändrad (inte, kanske, förhoppningsvis)

Ord och sammanhang löser en del av det här problemet men väldigt mycket information finns i det vi kallar grammatik. Du behöver se, höra och tolka den grammatiska informationen när du läser. Det betyder att du behöver

• vara säker i din läsning på svenska / med latinska bokstäver så att du uppmärksammar alla ändelser, vokaländringar och andra små skillnader.
• du behöver känna igen den grammatiska informationen i snabbt tal. Du behöver till exempel höra prepositioner som uttalas snabbt och tolka dem. Du behöver höra skillnad på [De ä] (Det är) = som är ett påstående och [ä de] (är det) som inleder en fråga. Du behöver uppfatta och tolka subjektsformer och objektsformer rätt.

Tro mig. Det blir många missförstånd på grund av sådana saker. Folk känner till exempel inte igen frågor och responsen blir därför konstig eller ingen alls.

Exakt hur du ska träna detta vet jag inte. Jag tror folk hittar olika vägar. Men du behöver på något sätt lära dig att tolka viktig grammatisk information i farten för att kunna förstå vad du hör och läser.

***

Jag har blivit smärtsamt medveten om detta i mina försök att lära mig somaliska. Jag kan ganska många ord men jag faller ofta på att jag inte förstår hur meningarna byggs upp så jag är osäker på om vilken tid personen pratar om, exakt vilka personer som refereras till och om meningen är positiv, negativ eller frågande. Om jag hade mer tid och en lärare skulle jag nog fokusera på att lära mig viktiga mönster för meningar som är vanliga och används mycket. Hur låter en vanlig frågeformulering i vardagligt tal och hur låter en nekande mening. Jag tror att om jag fick några bra exempel som jag förstod och blev säker på, så skulle jag lättare kunna känna igen nya exempel. Jag tror mycket på att jobba med mönster och paradigm som går att relatera till nya exempel.