Cykelfärd med lite halka

Min vän Mikael har dubbdäck på sin cykel. Vinterdäck kan man också säga. Jag orkar inte byta. Vintern är så kort här. Igår smälte snön bort så jag vågade chansa att cykla till jobbet. Det gick bra men på vissa ställen kände jag hur däcken slant lite. Jag fick cykla långsammare än vanligt. Hoppas att jag hinner gå imorgon. Jag har blivit riktigt såld på det här med att gå på morgonen. Skön meditation och man hinner vakna till.

Trots corona och distansundervisning såg jag framsteg hos en elev idag. Hon har länge kämpat med känslan av att inte kunna uttrycka sig. Hon är beroende av google och tycker att det går långsamt. Men idag, på första lektionen, började hon mer frimodigt konstruera meningar med de ord hon kan. När det börjar på allvar vet man att eleven kommer utvecklas. Ett uttryck för att våga och försöka är att släppa sargen. Idag kändes det verkligen att hon släppte sargen och det får lärarhjärtat att hoppa av glädje.

När jag cyklade hem hade mörkret fallit. Jag älskar mörkret i Göteborg. Ljusen över älven blänker i vattnet och båtarna svävar fram. Lyftkranarna avtecknar sig som statyer mot himlen.

Ikväll ska jag läsa lite mer i Nåd & Onåd av Bodil Malmsten. Så glad att upptäcka hennes poesi. Hon har ett personligt anarkistiskt* sätt att skriva poesi och en härlig mörk humor, mörk som vinterkvällarna i Göteborg.

Har du sett någon utvecklas idag?

*anarkistisk i det här sammanhanget har ingenting med den politiska iden anarkism att göra utan betyder att hon skriver på ett fritt sätt utan hänsyn till konventioner och hur andra tycker att man bör skriva.

9 kommentarer på “Cykelfärd med lite halka

  1. Jag är också beroende av Google och sociala medier. När jag studerade svenska och var på lektionen jag kunde infria att tog telefon och titta något där.
    Jag bli inte tro mig själv och alltid översätta allt genom google. Jag anser att det är problem för mig och försöker kämpa mot den. I förra veckan till helgerna jag var utan tekniker och sociala medier och det var väldigt produktiv dagar.

    Gillad av 2 personer

  2. ”Lyftkranarna avtecknar sig som statyer mot himlen”, vilken bild, alltså!
    Och jag har blivit riktigt såld på att gå fram och tillbaka till jobbet också. En ny värld öppnades med ungefär 2 timmars promenad varje dag. Nu är jag inte uttråkad att åka T-banan och se (nästan) alla som kollade ner scrollande till deras mobiler. Nu lyssnar jag på musiker eller ljudböcker mellan jag går och observera så många detaljerna som jag inte kunde se förut.

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar