Igår fick jag veta att en tidigare elev hade dött. Han dog i en brand. Livets ironi. Fly från brinnande krig och dö i en husbrand på en mindre ort i lilla Sverige.
Han var en behaglig man med något melankoliskt i blicken. Filosofiskt lagd. På en utflykt lärde han mig uttrycket ”ibn al mantiqa” = områdets son. Jag tror det var så i alla fall. Det betyder en man som är hemma på en plats, känner den väl.
Jag hoppas du kände dig hemma under din tid i Sverige. Frid över ditt minne.
Svenska med Kalle 